Bedrägeri innebär att någon avsiktligt vilseleder en annan person för att uppnå vinning, och i de flesta rättssystem är endast uppsåtligt vilseledande straffbart. Metoderna är många, allt från investeringsbedrägerier och falska fakturor till nätbedrägerier som phishing, bluffmejl och så kallade Nigeriabrev. En särskilt lömsk form är wangiri-samtal, där robotar ringer från utlandet för att locka mottagaren att ringa tillbaka till dyra premiumnummer, ofta till länder som Haiti och Nigeria. Straffen varierar globalt; i Argentina och Peru kan bedrägeri ge fängelse i upp till sex år, medan Tysklands strafflag (§ 263) reglerar brottet. I Storbritannien definierar Fraud Act 2006 tre kategorier av bedrägeri, och enligt Companies Act 1985 kan företagsledare hållas personligt ansvariga. Ett uppmärksammat fall var i Norge 2017, då skatteverket utfärdat en miljon personnummer utan identitetskontroll, vilket utnyttjades av bedragare.