Polens historia präglas av ständigt föränderliga gränser och växlande perioder av stormaktstid, inre splittring och utländskt styre. Landet kristnades år 966 under Piastdynastin, och genom giftermålet mellan drottning Jadwiga och Vladislav II (Jagiełło) inleddes en personalunion med Litauen som utvecklade Polen till en av tidens stormakter. Efter att Jagiełło-ätten dog ut 1572 valdes kungarna av adeln, vilket försvagade staten och ledde till att Polen delades upp mellan Preussen, Österrike och Ryssland i tre steg 1772–1795. Efter första världskriget återskapades Polen under Józef Piłsudski, men andra världskriget inleddes 1939 med att Sovjetunionen och Tyskland delade landet enligt Molotov–Ribbentroppakten. Efter kriget hamnade Polen under sovjetisk kontroll och blev Folkrepubliken Polen, där protester och strejker ledde till bildandet av den fria fackföreningen Solidaritet 1980. Den 29 december 1989 upplöstes folkrepubliken och den demokratiska tredje republiken utropades.