Olav V, född den 2 juli 1903 i Storbritannien, blev Norges kronprins redan 1905 när fadern Håkon VII valdes till kung, och tillträdde som kung den 21 september 1957. I sin ungdom var han en framstående seglare och studerade bland annat vid Oxford, men hans viktigaste insats kom under andra världskriget, då han stod vid faderns sida och intog en central roll i motståndet, bland annat som Norges försvarschef. Han gifte sig 1929 med sin kusin prinsessan Märtha av Sverige, och paret fick tre barn, däribland den blivande kungen Harald V, som blev den första norska tronarvingen född i Norge på 567 år. Hans insatser under kriget och hustruns tidiga bortgång var avgörande för den stora respekt och det förtroende han åtnjöt hos det norska folket. Han avled den 17 januari 1991 och efterträddes av sonen Harald V.