Generativ artificiell intelligens (generativ AI) är en teknik som kan skapa nytt innehåll – såsom text, bilder och video – genom att identifiera mönster i stora mängder träningsdata, ofta utifrån användarens instruktioner (prompter). Utvecklingen tog fart genom viktiga genombrott som GAN-modeller (2014) och transformatorarkitekturen (2017), vilket ledde till dagens kraftfulla system som ChatGPT, GPT-4, Stable Diffusion och Midjourney, där företag som OpenAI, Google och Microsoft ligger i framkant. En tydlig trend är övergången till multimodalitet, där modeller nu kan hantera text, ljud och bild simultant, samtidigt som en debatt pågår mellan stängda proprietära system och öppen källkod. Tekniken används brett inom allt från programvaruutveckling och hälsovård till konst och marknadsföring, men brottas med allvarliga problem som hallucinationer (falska men trovärdiga påståenden), fördomar i träningsdata och risker för deepfakes och cyberbrottslighet. Dessutom väcker den stora el- och vattenförbrukningen i datacenter miljöfrågor, medan juridiska tvister om upphovsrätt är vanliga. För att hantera riskerna har bland annat EU tagit fram AI-förordningen (AI Act), världens första omfattande lagstiftning för att reglera teknikens användning.