Prins Svjatoslav I av Kiev (cirka 942–972) var en varjagisk-östslavisk krigare som utvidgade Kievriket till dåtidens största rike i Europa. Hans militära kampanjer ledde till att både khazarernas rike och Första bulgariska riket föll samman, och 965 besegrade han khazarerna förkrossande. År 969 flyttade han huvudstaden till Perejaslavets i Bulgarien, men tvingades 971 ge upp Balkanländerna efter krig mot den bysantinske härskaren Johannes I Tzimiskes. På vägen hem från detta misslyckade fälttåg dödades han 972 i ett bakhåll av petjeneger, vars khan enligt sägnen förgyllde hans skalle till en dryckesbägare. Hans plötsliga död utlöste en bitter maktkamp mellan sönerna Oleg och Jaropolk, där Oleg mördades och den yngste sonen Vladimir flydde till Skandinavien. Den bysantinske historieskrivaren Leo Diakonos beskrev honom som mer slavisk än nordisk, med en guldring i örat, och han var en hårdnackad hedning som motsatte sig kristendomen, till skillnad från sin mor S:t Olga.