Borgarklassen, även kallad bourgeoisien, är en samhällsklass som växte fram ur det gamla ståndssamhällets tredje stånd under 1800-talet. Begreppet fick sin mest inflytelserika definition genom Karl Marx, som inspirerad av fransk terminologi från 1600- och 1700-talen, använde det för att beskriva den härskande klassen i det kapitalistiska samhället. Enligt Marx kontrollerar denna klass produktionsmedlen och köper proletariatets arbetskraft, vilket leder till ekonomisk utsugning av arbetarna. I vidare mening inkluderar begreppet även småborgare, det vill säga egenföretagare med få eller inga anställda. Definitionen har dock förändrats över tid, och sedan 1800- och 1900-talen har den kommit att omfatta allt från kapitalägare och ekonomisk elit till en bredare och mer diffus medelklass.