Källskydd innebär en journalists skyldighet att skydda identiteten hos en uppgiftslämnare, vilket är avgörande för att visselblåsare ska kunna avslöja missförhållanden. I Sverige regleras detta i grundlagen, främst i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, och omfattar bland annat journalister, redaktioner och förlag – men inte bokhandlare. Ett viktigt rättsfall inträffade 2015 då Lycksele tingsrätt först gav en åklagare rätt att genomsöka en mördad journalists dator, men hovrätten senare hävde beslaget för att skydda källorna. Undersökningar från 2018, bland annat av radioprogrammet Medierna och Journalistförbundet, visade dock att kunskapen om källskydd och digitala verktyg är dålig bland svenska journalister, undantaget de stora riksmedierna. Det är också viktigt att skilja på begreppet "källa" som person (uppgiftslämnare) och som material, då skyddet enbart gäller personen. För den som vill åberopa skyddet är det avgörande att komma överens med mottagaren om när källskyddet uppstår före själva uppgiftslämnandet.