Karl XV (i Norge känd som Karl IV), född 1826, var kung av Sverige och Norge från 1859 till sin död 1872, och kallades i folkmun för "Kron-Kalle". Han var son till Oscar I och Josefina, och gifte sig 1850 med Lovisa av Nederländerna. Redan som kronprins, hertig av Skåne, visade han ett starkt intresse för konst och litteratur, bland annat genom att skriva prosasagor och måla akvareller. På grund av faderns obotliga hjärntumör fick han redan 1857 föra riksstyrelsen, och blev formellt kung den 8 juli 1859. Han kröntes i Sverige den 3 maj och i Norge den 5 augusti 1860, och hans regeringstid präglades av ett fördjupat skandinaviskt samarbete.