Svensk politik präglas av parlamentarisk demokrati och proportionellt valsystem, där riksdagen har den yttersta makten och regeringen leds av statsminister Ulf Kristersson (sedan 2022), medan kung Carl XVI Gustaf (sedan 1973) har en ceremoniell roll som statschef. Makten är fördelad mellan EU (medlemskap sedan 1995), staten samt självstyrande kommuner och regioner, och landet styrs av fyra grundlagar som endast kan ändras genom två riksdagsbeslut med ett val emellan. Historiskt har svensk politik kännetecknats av samförstånd, minoritetsstyre, höga skatter och en stor offentlig välfärdssektor, med rötterna i 1800-talets liberala reformrörelse och 1809 års maktdelningsprincip. Socialdemokraterna har länge dominerat, men i riksdagsvalet 2022 blev Sverigedemokraterna näst största parti, vilket markerar en tydlig förändring i det politiska landskapet. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 övergav Sverige sin långvariga alliansfrihet och ansökte om medlemskap i NATO, en historisk omsvängning i säkerhetspolitiken. Från Arboga riksmöte 1435 och ståndsriksdagen, via enväldet 1680 och frihetstiden 1719, har den politiska makten gradvis flyttats från kungen till det folkvalda parlamentet.