Tamhöna (Gallus gallus domesticus) är den domesticerade varianten av i första hand röd djungelhöna och hålls världen över för kött, ägg, prydnad samt tuppfäktning, medan tuppen kännetecknas av kraftig kam, slör och sporrar till skillnad från hönan. Domesticeringen påbörjades för cirka 5 000–8 000 år sedan i Sydostasien, och de äldsta arkeologiska fynden härrör från Kinas provins Hebei (Wu'an, cirka 6 000 f.Kr.) och Indien (4 000 f.Kr.), medan samtida DNA-studier visar att genen för gult skinn härstammar från grå djungelhöna. Hönsen spreds sent till Europa – de kom till Medelhavsområdet under 600-talet f.Kr. och Skandinavien för cirka 2 000 år sedan, med tidiga fynd bland annat i danska gravar och ett skelett från 400-talet utanför Ystad. Raserna uppvisar en extrem morfologisk variation, från den lilla holländska dvärgen (425 gram) till den tunga Dorkingen (6 kilo), vilket gör dem unika bland fjäderfä. Genom att ha försett mänskor med ägg, kött och fjädrar har tamhönset blivit en global ekonomisk faktor som nådde Stilla havsöarna och Amerika under 1500-talet, och dess historia präglas av tidig hybridisering och mångsidig användning.