Rattfylleri är ett allvarligt trafikbrott som innebär att man framför ett motordrivet fordon med otillåten mängd alkohol eller droger i blodet, och i Sverige ligger gränsen för rattfylleri på 0,2 promille och för grovt rattfylleri på 1,0 promille. Man kan även dömas för rattfylleri om man har lägre promillehalt men ändå inte kan köra på ett betryggande sätt, exempelvis på grund av sjukdom eller uttröttning. De svenska gränserna sänktes markant under 1990-talet – år 1990 infördes de nya beteckningarna och gränsen sänktes till 0,2 promille, medan gränsen för grovt rattfylleri sänktes till 1,0 promille år 1994. Polisen genomför slumpvisa nykterhetskontroller, och Trafikverket arbetar förebyggande med kampanjer som "Don't Drink and Drive" och behandlingsmodellen "Skelleftemodellen". Internationellt varierar gränserna stort, från nolltolerans i länder som Ungern och Tjeckien till 0,8 promille i England och USA, medan de flesta industriländer ligger på 0,5 eller 0,8 promille, och många länder har särskilt låga gränser för nyblivna förare och yrkesförare. I Sverige leder rattfylleri av normalgraden till böter eller fängelse i upp till sex månader, och den dömde förlorar normalt även sitt körkort.