Arv är överföringen av egendom, titlar och skulder när en person avlider, och reglerna har varierat kraftigt över tid och mellan olika kulturer – i antik germansk rätt saknades testamente helt och allt gick till släkten enligt släktskapets längd. I Sverige styrs arvsrätten av Ärvdabalken, och en viktig förändring skedde 1928 då kusiner helt förlorade sin arvsrätt. Arvet fördelas enligt tre klasser: först arvsklass 1 med barn och barnbarn, sedan föräldrar/syskon (klass 2), och sist far- och morföräldrar samt deras avkomlingar (klass 3). För ogifta utan testamente delar barnen lika, men bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott – hälften av arvslotten – även om testamenten ger bort mer. Vid gifta par med gemensamma barn får den efterlevande maken allt med fri förfoganderätt, och barnen får sin del först som efterarv vid den siste förälderns död, medan särkullbarn (icke-gemensamma barn) har rätt att få sitt arv direkt. För arvshandläggning i EU kan man ansöka om arvsintyg hos Skatteverket för att styrka sin rätt.