Artikeln beskriver resultaten från 400-metersloppet vid olympiska spelen, där de två främsta i varje kvalheat samt de åtta snabbaste tiderna går vidare till semifinal, och därefter de två främsta i varje semifinal plus de två snabbaste tiderna når finalen. Förkortningar som Q (avancemang via placering), q (via tid), DNS (startade inte), DNF (fullföljde inte) och DQ (diskvalificerad) förklarar hur resultaten tolkas. Världsrekordet innehas av amerikanen Michael Johnson med 43,18 sekunder (satt 1999 i Sevilla), medan det olympiska rekordet också tillhör honom på 43,49 sekunder från Atlanta 1996. Historiskt sett har USA dominerat grenen kraftigt, med segrare som Thomas Burke (1896), Lee Evans (1968) och Quincy Watts (1992), men även Jamaica och Kuba har haft framgångar. Michael Johnson är den mest framträdande utövaren i modern tid, med OS-guld 1996 och 2000 samt flera VM-titlar (1993, 1995, 1997, 1999). Sammantaget ger listan en komplett bild av tävlingens upplägg, rekord och historiska segrare i en av friidrottens mest prestigefyllda grenar.