Ingvar Carlsson (född 1934 i Borås) var Sveriges statsminister under två perioder, 1986–1991 och 1994–1996, och ledde Socialdemokraterna från 1986 till 1996. Som en av "Erlanders pojkar" och nära medarbetare till Olof Palme innehade han flera ministerposter, bland annat utbildningsminister (1969–1973), innan han efter mordet på Palme 1986 fick ta över det tyngsta uppdraget i landet. Under sin första period lyckades han med finansminister Kjell-Olof Feldt omvandla ett stort budgetunderskott till överskott, men den överhettade ekonomin ledde till en kris och hans avgång i februari 1990, varefter han bildade en ny regering. Efter valförlusten 1991 gjorde Carlsson en comeback och vann valet 1994, då fokus låg på att sanera statsfinanserna med hjälp av den nye finansministern Göran Persson. Det mest omdebatterade beslutet under hans andra period kom när han i december 1994 förklarade att platsen där M/S Estonia förliste skulle utgöra en gravplats, och att den inte skulle bärgas – ett beslut som trots stark kritik från anhöriga stod fast. Carlssons arv är omedelbart knutet till ekonomisk stabilisering och till att ha tagit vid efter Palme och fört Sverige genom turbulent tid.