Tsarryssland var en period i Rysslands historia från 1547 till 1721, då landet styrdes enväldigt av en tsar. Perioden inleddes med Ivan IV (Ivan den förskräcklige), som 1547 tog titeln tsar, erövrade khanaten Kazan och Astrachan, och styrde med brutal terror mot både bojarer och bönder. Efter hans död följde en kaotisk period kallad den stora oredan (1598–1613), som avslutades med att Mikael Romanov valdes till tsar och grundade den nya dynastin. Den mest kände tsaren var Peter den store, som under det stora nordiska kriget besegrade Sverige och lät bygga den nya huvudstaden Sankt Petersburg. Genom freden i Nystad 1721 fick Ryssland de baltiska områdena, och Peter tog då titeln "imperator" och omvandlade landet till Kejsardömet Ryssland. Under hela perioden var statsskicket en absolut monarki utan parlament, där tsaren hade all makt.