Kristina föddes i Stockholm 1626 och blev Sveriges drottning redan vid sex års ålder efter faderns, Gustav II Adolfs, död i slaget vid Lützen 1632, men hon började regera själv först 1644. Under hennes regeringstid avslutades det trettioåriga kriget, vilket ledde till stora svenska landvinningar och ökad prestige för landet. Hon var känd för sitt stora kulturintresse och lockade bland annat filosofen René Descartes till det svenska hovet. År 1654 abdikerade hon och konverterade till katolicismen, en stor skandal i samtiden, varefter hon flyttade till Rom. Där kom hon under flera decennier att spela en framträdande roll i stadens kulturliv fram till sin död 1689. Redan vid födseln var hon unik – hon föddes med segerhuva och misstogs för en pojke, men hennes far tog emot henne med glädje.