Reporäntan, även kallad styrränta, är den ränta som banker kan låna eller placera pengar till i Riksbanken, och den fungerar som centralbankens främsta verktyg för att styra inflationen. Genom att höja räntan dämpas inflationen, medan en sänkning stimulerar ekonomin, och förändringar påverkar snabbt övriga marknadsräntor och växelkursen. I Sverige infördes reporäntan i juni 1994 och har sedan dess haft en dramatisk historia, med en toppnotering på 8,91 % år 1995 och en rekordsänkning på 1,75 procentenheter under finanskrisen i december 2008. År 2014 infördes nollränta, och i februari 2015 blev Sverige för första gången någonsin ett land med negativ reporänta (som lägst −0,50 % år 2016), vilket varade till december 2019. Efter en period av negativa räntor höjdes räntan till noll i januari 2020, och den 27 april 2022 blev räntan åter positiv för första gången sedan 2014. Sedan den 8 juni 2022 använder Riksbanken officiellt termen styrränta istället för reporänta, men begreppet är fortfarande centralt för att förstå svensk penningpolitik.