Artificiell intelligens (AI) är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors intelligens, såsom att lära sig av erfarenheter, förstå naturligt språk och lösa komplexa problem. Begreppet myntades av John McCarthy vid Dartmouthkonferensen 1956, där han definierade ämnet som "vetenskapen och tekniken att skapa intelligenta maskiner". Fältet är starkt tvärvetenskapligt och kombinerar datavetenskap, matematik, psykologi, lingvistik, filosofi och neurovetenskap, med tillämpningar som sträcker sig från chattbotar och självkörande bilar till ansiktsigenkänning och autonoma vapensystem. Tekniken klassificeras i regel som "svag AI", medan artificiell generell intelligens (AGI) och superintelligens förblir långsiktiga, hypotetiska mål. Redan 1950 ställde Alan Turing den banbrytande frågan "Kan maskiner tänka?" i sin inflytelserika artikel, vilket lade grunden för forskningsfältet som historiskt pendlat mellan enorm optimism och så kallade AI-vintrar. Idag utgör AI en grundpelare inom teknikindustrin och driver utvecklingen för att lösa några av samhällets mest utmanande problem, samtidigt som det väcker djupa filosofiska frågor om medvetande och skapandet av tänkande maskiner.