Spansk ryttare är ett flyttbart hinder som består av två eller flera kryss av spetsade stockar, hopfästade i en vågrät stock, vilket ger den en sågbocksliknande form och ofta förstärks med taggtråd. Hindret är vanligtvis 1–2 meter högt och 2–3 meter långt, och användes redan på 1500-talet framför infanteriets front för att skydda mot fiendens ryttare. De tidiga versionerna bestod av två meter långa pikar med spetsar i vardera änden, som stacks in i hål på långa stockar så att varannan pik spetsade snett framåt och varannan snett nedåt, och kedjades sedan ihop för att bilda ett kompakt hinder. Spanska ryttare nyttjades bland annat av den svenska armén i början av 1700-talet och varade fram till 1800-talet som stormhinder mot rytteri. Under 1900-talet och framåroch framåt har de istället använts som flyttbara delar i vägspärrar eller stormhinder i modern krigföring. Liknande anordningar är fotanglar och de mer kända tjeckiska igelkottarna, som är besläktade konstruktioner för att hindra fordon och trupper.